2010-04-25
02:46:39
Heldag i Managua
I morse ringde väckarklockan 05.25. Efter några minuters snoozande slet jag mig upp ur sängen, drack lite vatten och stoppade ner det mest nödvändiga i jeansfickorna. För när man åker till Managua får man ABSOLUT inte ha väska på sig. Då kan man räkna iskallt med att bli av med den.
Så mobil, hemnycklar, pengar och sjukförsäkringskort trycktes ner i fickorna, och VISA-kortet innanför byxkanten. Sen tog jag och Gizela en taxi till busshållplatsen Cotran Sur, och köpte biljetter till expressobussen till Managua för 20 kronor. Det var en halvtimme till avgång, så Gizela köpte en "hårdrockskaffe" som hon kallar det, och jag köpte dagstidningen El Nuevo Diario som pausunderhållning.
Resan till Managua från Estelí tar 2,5 timme. Vi kom fram strax efter nio. Precis utanför busshållplatsen Mayoreo haffade vi en taxi och gav oss av mot Centralamerikas största marknad - El Oriental. Managua är STORT. Trafiken är galen, gatorna är fulla av mopeder, gatuförsäljare, SUV:s och flakbilar fulla av arbetare.
El Oriental är som de flesta marknader i Centralamerika. Det är varm och trångt och hög ljudnivå. Massor av stånd ligger vägg i vägg i smala gångar och försäljarna ropar: "Vad letar du efter? Säg vad du vill ha! Kom in!" när du går förbi. Det säljs tv-aparater, smink, skor, verktyg, mat, tyg, möbler och nästan allt annat man kan komma på.
Efter två timmar på marknaden hade vi båda hittat skor, örhängen, ringar och ätit traditionell frukost på ett "hål i väggen"-hak. Vi letade dock förgäves efter några sköna bomullslakan. Alla lakan som säljs här är hårda och släpper inte in eller ut någon luft alls. Ni kan ju tänka er hur svettig man vaknar varje morgon...
En ny taxi mot Metrocentro - ett av de flashigaste shoppingcentren i Managua. Snacka om kontraster! Plötsligt kändes det som att man var i USA. Spegelblanka kakelgolv, stora glasmontrar, aircon, vakter, märkeskläder och priser som angavs i anmerikanska dollar. Det mesta var alldeles för dyrt för oss att köpa, men vi hittade i alla fall några cd-skivor, Gizela hittade ytterligare ett par skor och sen åt vi lunch i foodcourten. Gissa om vi blev tåröga när de hade Pizzahut, McDonald's och Burger King! Aldrig någonsin sett i Nicaragua. Det kändes direkt lite hemtamt... och jag var tvungen att beställa min standardmeny Quarterpounder Cheese och co. Underbart.
Sen hade hela dagen gått och vi tog taxi över hela stan tillbaka till Mayoreo. Bussen till Estelí skulle gå om en halvtimme, så jag hade tid att inhandla lite brända cd-skivor och filmer. De kostade sex kronor styck. Köpte bland annat Alice i underlandet, Vicky Christina Barcelona och en kärlekskomedi med Kathrine Heigl och Gerard Butler. Så någon dag snart blir det vin, popcorn, tända ljus och film. Mysigt!
När vi kom tillbaka till Estelí strax innan skymningen åkte vi till super-Segovias och köpte in det som vi inte hittat i Managua - lakan, hårfärg och sprit.
Nu är det lördag kväll och vi ska snygga till oss och göra stan osäker.
Så mobil, hemnycklar, pengar och sjukförsäkringskort trycktes ner i fickorna, och VISA-kortet innanför byxkanten. Sen tog jag och Gizela en taxi till busshållplatsen Cotran Sur, och köpte biljetter till expressobussen till Managua för 20 kronor. Det var en halvtimme till avgång, så Gizela köpte en "hårdrockskaffe" som hon kallar det, och jag köpte dagstidningen El Nuevo Diario som pausunderhållning.
Resan till Managua från Estelí tar 2,5 timme. Vi kom fram strax efter nio. Precis utanför busshållplatsen Mayoreo haffade vi en taxi och gav oss av mot Centralamerikas största marknad - El Oriental. Managua är STORT. Trafiken är galen, gatorna är fulla av mopeder, gatuförsäljare, SUV:s och flakbilar fulla av arbetare.
El Oriental är som de flesta marknader i Centralamerika. Det är varm och trångt och hög ljudnivå. Massor av stånd ligger vägg i vägg i smala gångar och försäljarna ropar: "Vad letar du efter? Säg vad du vill ha! Kom in!" när du går förbi. Det säljs tv-aparater, smink, skor, verktyg, mat, tyg, möbler och nästan allt annat man kan komma på.
Efter två timmar på marknaden hade vi båda hittat skor, örhängen, ringar och ätit traditionell frukost på ett "hål i väggen"-hak. Vi letade dock förgäves efter några sköna bomullslakan. Alla lakan som säljs här är hårda och släpper inte in eller ut någon luft alls. Ni kan ju tänka er hur svettig man vaknar varje morgon...
En ny taxi mot Metrocentro - ett av de flashigaste shoppingcentren i Managua. Snacka om kontraster! Plötsligt kändes det som att man var i USA. Spegelblanka kakelgolv, stora glasmontrar, aircon, vakter, märkeskläder och priser som angavs i anmerikanska dollar. Det mesta var alldeles för dyrt för oss att köpa, men vi hittade i alla fall några cd-skivor, Gizela hittade ytterligare ett par skor och sen åt vi lunch i foodcourten. Gissa om vi blev tåröga när de hade Pizzahut, McDonald's och Burger King! Aldrig någonsin sett i Nicaragua. Det kändes direkt lite hemtamt... och jag var tvungen att beställa min standardmeny Quarterpounder Cheese och co. Underbart.
Sen hade hela dagen gått och vi tog taxi över hela stan tillbaka till Mayoreo. Bussen till Estelí skulle gå om en halvtimme, så jag hade tid att inhandla lite brända cd-skivor och filmer. De kostade sex kronor styck. Köpte bland annat Alice i underlandet, Vicky Christina Barcelona och en kärlekskomedi med Kathrine Heigl och Gerard Butler. Så någon dag snart blir det vin, popcorn, tända ljus och film. Mysigt!
När vi kom tillbaka till Estelí strax innan skymningen åkte vi till super-Segovias och köpte in det som vi inte hittat i Managua - lakan, hårfärg och sprit.
Nu är det lördag kväll och vi ska snygga till oss och göra stan osäker.
Kommentera inlägget här:
